"Fåfängt svin eller ett uppenbart svin."

Jag planerar att rymma till Skövde. Inte för att det skulle ändra spec. mycket, enligt regeln; konkav och konvex. Man snabbar upp takten, värnar om sina egna, vilka det nu än är -det är ingen skillnad. Skadeskjuten familj eller världsaltet. Alla har sina smultronställen och sina döda vinklar. Vad det än verkar som. När jag vaknar på andra sidan kommer mitt hjärta dunka dualism. Paralyserad övergripande vetskap blir till förvaltad och ljusskygg intutition. Så blir det..

Det kan vara bra att ständigt sätta upp förlösande planer, som inte kan nås i nuet. För att ständigt lotsa sig ur sanningens underjord. Å andra sidan är det så jag alltid gör, och lever mitt liv.. Men lite solidare liksom, av typen "på fredag ska jag laga tonfisk i tomatsås"; och lämna det där, aldrig försöka förstå vad det är man behöver, eller vill.

Plan Skövde: Nu till helgen. Inte säga någonting, helst. Bara rakt fram, på. Som det var tänkt, den där gången.