Det är filten och inte tvärdraget som skrämmer.

Inte för att jag tycker att just den här banan är så nerkittlande kul. Inte ens för att sätet är extraordinärt skönt. Vilken dessutom skulle vara en allt för banal anledning, eller en lång gul sak som Jacob sa. Jag börjar bli som Jacob.
Kul?
Närande. Vad fan är kul?
Han hade egentligen facit, men det visste han ju inte. Vet inte. Ingen vet. En lång gul sak är koden för bättre vetande. För löst för Chanel för hårt för H&M. Lite B lite som i vitaminer som i banan. Är jag tillbaka där jag började nu? Som det hela handlade om. På riktigt. Ja, det som det verkligen handlade om. Så jag gick stigen. Som igår som idag som förr i tiden. En jävla stumfilm på repeat. Igen igen! Som den blaserade Po som vet att teet är godare med socker lika med ohälsosamt lika med döden vilket är löjligt för någon som har ena foten i.